Bara resan dit var ju helt otrolig. Landskapet här är känns helt overkligt. Vilka berg! Vi tog en genväg för att slippa den stora vägen och kom istället in på världens smalaste lilla landsväg. Den följde vi och fick se söta byar där husen låg så nära vägen att man ju kunde bli överkörd bara av att sticka ut näsan. Vi åkte även igen UK's motsvarighet till Visby, det var inte en ö, men dom hade en ringmur.
När vi efter mycket om och men kom fram till Snowdown träffade vi en pratglad, gammal parkeringsvakt som förklarade för oss var vi skulle gå och att vi borde hålla oss till tågrälsen när vi kom högre upp, för det kan vara farligt. Själv hade han all utrustning man kan tänks behöva, till ex reflexväst, och en vattenslang dragen från den välpackade ryggsäcken. Dock hade han ju aldrig varit där uppe själv, men han visste ju nästan exakt hur det såg ut från att ha kikat med sin kikare från parkeringen. Yes..
Hur som, vi promenerade upp, och bestämde oss för att klättra upp på en av de andra topparna. Det var jätteroligt och spännande, men mest vackrert. Tyvärr syns det inte på korten hur fint det var i verkligheten, men ni får tror på mig när jag säger att jag aldrig sett nått liknande. Tror väl vi kom upp en 600 m kanske.
3 kommentarer:
Vilka turister ni är! Hoppas ni har det bra. Hälsa sofie. Puss Mia
Heeeej sötisar!!
Gud jag mår lite dålig att jag är hemma i sverige o i leker i england.
fan fan fan.
jag saknar er.
pussar / Emmi femmi
Guuud va högt det ser ut! Fint! ....jag vet, det ser ju aldrig lika fint ut på foto som i verkligheten...
Hopppas att ni njöt!
Mackan såg god ut!!
Kram på er
Gittan
Skicka en kommentar